Petras Yrkesloggbok
En didaktisk portfolio
Textil
Vad? Hur? och Varför?
Vad?
Under flera workshops med Catrine Berg (1)(2)(3), har vi fått ta del av olika tekniker inom det estetiska ämnet textil. Catrine har förklarat att textilämnet i skolans värld har förändrats genom åren då ämnet förr var mycket mer populärt än vad det är idag.
Förr i tiden var ämnet mer relivant för hur människor levde. Att kunna sy och tova var bra förmågor att kunna, då de kunde bidra till att familjen blev varma och fick kläder.
Mina tidigare erfarenheter av textil har varit både från skolans värld men också i från min fritid. Jag har både sytt egna kläder, virkat mössor och vantar, men också gjort armband och halsband.
Några av de tekniker som vi fått testa är tryckteknik, broderi, tovning, vävning och garnarbete.
Tryckteknik:
Tryckteknik innebär att med hjälp av olika föremål trycka mönster i textilfärg på tyg. Under Catrine Bergs workshop (1) med tovning visades en del olika fabriksproducerade stämplar upp men Catrine introducerade även att skräp och potatis som tryckningsverktyg. Jag valde att bara testa de stämplar och tekniker som jag vet att förskolor har tillgång till.
Broderi:
Broderi är en hantverksteknik som innebär att sy med nål och tråd på ett tyg för att smycka det.
Tovning:
Tovning är en teknik som innebär att arbeta med ull, alltså pälsen på ett får. För att kunna tova ullen behövs varmt vatten och såpa. Dessa arbetas samma genom friktion så att ullen trasslar sig samman och blir ett tyg. Cartine Berg (2) visade upp både fabriksproducerad ull och naturlig ull från får och hänvisade oss att använda naturlig ull då det är mycket lättare att jobba med samt att materialet inte innehåller en massa kemikalier.
Vävning:
Vävning innebär att antingen via en vävstol, eller en egentillverkad vävram fläta samman två vinkelräta trådsystem så att tyg uppstår.
Väft kallas det material som vävs in i en väv.
Det finns färdiga vävramar som kan köpas in i till förskolan, men det går lika bra att antingen ta en kartong och göra hack i ändarna eller genom att använda en vanlig bräda och spika spikar i.
Arbete med olika typer av garn och trådar:
Att arbeta med garn och olika typer av trådar kan innebära att exempelvis fläta samman trådar till ett band, en snodd eller ett armband. Det kan även innebära att skapa olika figurer och kreationer.
Hur?
Tryckteknik:
Under workshop 1 testade jag trycktekniker. Jag hade med mig ett päron för att testa tekniken att skära ut ett mönster som sedan kunde tryckas på tyget. Jag tyckte personligen att denna teknik var ganska svår och tror därför att tekniken är svår att anpassa efter små barn. Det skulle förstås vara möjligt att en pedagog skär ut mönster till barnen, men då blir uppgiften bunden till en vuxen och det kan jag tycka är hämmande för barnen.
Jag tryckte ett upprepande mönster av samma päronstämpel. I detta tygstycke finns möjlighet till att utforska matematik och dess begrepp. Det finns många diskussioner kring exempelvis former, mönster, antal och räkneord som kan uppstå om intresset finns. Som pedagog kan man även diskutera eventuella möjligheter för att utveckla stämpeln och mönstrets utformning.
Jag började på en ny tygbit och testade att rolla färg med en svamp på tyget i rött och gult. Färgerna blev väldigt levande när de inte var exakt blandade och denna teknik kan jag se att barn i alla åldrar kan använda sig av.
Jag skar ut en schablon från en plastficka och använde sedan en svamp för att trycka ut mönstret på de orangefärgade tyget.
Dessa schabloner kan man som pedagog redan förberett i förväg utefter barns intressen. Barn kan självklart göra egna, men i så fall med hjälp av sax istället för kniv.
De här teknikerna med päronet och schablonen kändes som om de var mer anpassade till barn i lite äldre åldrar. Jag valde därför att testa någonting som är väldigt enkelt men samtidigt väldigt gynnande för små barn. Jag använde mig av tekniken att först tejpa fast maskeringstejp på tyget och sedan rolla på med färg ovanpå. När färgen sedan hade torkat kunde jag dra bort maskeringstejpen och ränder kunde då uppstå.
Nu valde jag att forma tyget i ett randigt mönster men man hade lika gärna kunnat göra mönstret i andra former så att diskussionen hade kunnat bli bredare inom ämnet matematik. I diskussioner kan barnen upptäcka likheter i formen och även upptäcka att formen återkommer, vilket skapar ett mönster (Björklund 2012, s. 105). Jag valde därefter att använda samma schablon att trycka mönster med på tyget men denna gången använde jag rött och gul färg på den mörka bakgrunden.
Under lektionen diskuterades en del frågor i helgrupp och där ibland om textilfärg är barnvänlig. Tyvärr är den inte det, utan är farlig att få i sig. Catrine Berg rekommenderade därför fingerfärg för de allra minsta barnen som kanske stoppar fingrarna i munnen. Fingerfärgen är tyvärr inte tvättvänlig men kan fortfarande torka. Ett exempel på en aktivitet hade kunnat vara att göra egna gardiner till förskolan som barnen har gjort själva.
Broderi:
I samband med trycktekniken fick vi testa på att brodera. Precis som tidigare med trycktekniken blev vi inkastade till att få testa materialet och precis som innan var det svårt att finna inspiration för motiv. Jag valde att göra en uggla då jag bestämt mig att anpassa mina alster efter ett hösttema. Jag vade några trådar som jag tyckte att ugglan skulle ha, och brörjade sy olika stygn. Jag valde att testa på kedjestygn och det var ganska enkelt om man är duktig på finmototik. Jag valde även att testa stygn som bara går upp och ned och det var betydligt lättare. De stygn jag gjorde, valde jag att variera genom att göra längre, korta, breda och smala.
Tovning:
Vårt grupparbete handlade om att vi tillsammans skulle tova en filt efter våra erfarenheter på konstmuseet på komedianten. Våra tankar skulle alltså speglas i vårt färdiga arbete. En sak som är säker när det gäller att tova, är att det krävs tålamod och engagemang.
I gruppuppgiften krävdes det att vi i gruppen skulle samarbeta för hur vi ville att filten skulle se ut och lösa eventuella problem som uppkom under vägen. Hur var det nu vi skulle göra? Kan någon fylla i hålen med mer ull? Hur skulle vi göra efter att vi hällt på vatten?
Det här arbetet är en estetisk lärprocess som främjar ett diskuterande och kreativt arbetssätt. I arbete med en barngrupp är det viktigt att utgå ifrån ett implicit arbete, att benämna allt som görs för att medvetandegöra barnen på fler och kanske lite annorlunda begrepp. Utan att riktigt reflektera över det i stunden använde vi många matematiska begrepp som exempelvis; lång, kort, många, fler, mindre, färre, stor, liten, cirkel, rund osv.
Att arbeta med tovning innebär att gå in i en process och börja från början. Barn behöver vara med under processen för att få reda på att ull blir till ett tyg. Jag tror det blir mer konkret för barnen om de får vara med att tillsammans skapa ett material.
Under arbetets gång med ullen blev sinnesupplevelserna ett fokus för lärandet. Materialet betedde sig på olika sätt beroende på hur mycket vatten och såpa som användes. Materialet såg annorlunda ut från början till slut och det luktade till och med annorlunda.Vi upptäckte även att om ett sinne tas bort genom att exempelvis blunda, så förstärks de andra. Vi kunde därför lättare känna vart på tyget som de behövdes mer ull för att det skulle bli ett jämt lager.
Vår individuella uppgift handlade om att vi skulle få göra en tredimensionell figur. Här kunde vi använda samma teknik som innan, att arbeta med vatten, såpa och friktion, men vi fick också använda oss utav en så kallad tovnål. En kanylliknande nål som med hullingar torrtovar ullen till en hård yta. Denna nålen rekommenderar varken Catrine eller jag själv att använda i förskolan för det finns väldigt stor risk att nålen fastnar i ett barns finger och då blir det inte roligt att ta loss den.
Varför?
Textil är som alla andra ämnen ett sätt att tillägna sig kunskap på.
Björkdahl Ordell, Eldholm & Hagstrand-Velicu (2010, s. 130) poängterar barns förmåga att genom textil tillägna
sig matematiska kunskaper, utveckla sin problemlösningsförmåga samt stimulera sin kreativa kapacitet inom
skapande.
Tryckteknik:
Inspirationsfrågan fick mig att tänka till. Under workshopen blev vi inkastade till att frossa och testa materialen utan att egentligen få någon uppgift. Jag tycker personligen att det är svårt att bara hitta på någonting att göra utan att ha några mallar.
Precis så kan det också se ut i förskolan. Ibland ber vi barnen att frossa i material utan att ge dem någon idé alls.
"Varsågoda barn! Pyssla vad ni vill"
Det är lättare sagt än gjort. Det är riktigt svårt att bara kastas in i en aktivitet där det förväntas att du ska vara kreativ och samtidigt vara så pass inspirerad så att du kan framställa någonting vettigt. Jag tror mycket på att inspirera barnen först så att de sedan kan skapa någonting utifrån det.
Om jag hade fått vara med och bestämma dagens lektion så hade jag haft fritt skapande inom någon slags ram.
Exempelvis; Ni har en barngrupp som är väldigt intresserade av naturen. Ni vill jobba med språk och matematik på er förskola. Ni ska använda trycktekniken till detta, hur gör ni om ni ska använda denna typ av teknik?
Jag tror att fler pedagogiska tankar samt att fler reflektioner kring hur materialet kan användas hade uppkommit om dagen hade anpassats utifrån förskolans värld.
En annan reflektion som uppkom i slutet av dagen var att jag hela tiden kände mig pressad till att prestera någonting "fint".
"Är det den synen på textilarbete som jag vill förmedla till barnen, att det som presteras ska vara fint?"
Det fick mig självklart att undra vart dessa tankar kommer ifrån. Varför vill jag att det jag presterar ska vara fint?
När vi hade bildlektion brydde jag mig inte alls om utseendet utan ville bara experimentera så mycket som möjligt.
Jag hörde en del andra klasskamrater som pustade och stönade för att broderingstekniken var jobbig för dem. Men vart kommer denna attityd ifrån? Är det prestationsångest?
Min personliga reflektion är att vi inte fått tillräckligt med kunskap och erfarenheter kring ämnet i skolan och att detta i slutändan resulterat i att man inte längre ser textilämnet som ett processbaserat lärande. Man ska liksom kunna allting direkt och allt ska från början redan se bra ut, oavsett hur mycket eller lite man jobbat med materialet.
Jag ser nästan aldrig att textil används i förskolan, speciellt inte om man jämför med bild.
Jag antar att ju mer vi jobbar med materialet, desto mer kan vi också släppa loss med det.
Jag känner att jag med all säkerhet behöver jobba mer med materialet, så varför inte arbeta med det tillsammans med barnen i förskolan?
Broderi:
Det krävs en hel del finmotorik för att broderiet ska fungera. Dock är broderitekniken ett ypperligt tillfälle att faktiskt få öva på att brodera.
Tovning:
Något jag lärde mig är att det är viktigt att göra "misstag" för då lär man sig. Med det sagt är det viktigt att ha en tillåtande miljö där det inte finns något rätt eller fel.
Catrine (1) förklarade att ull inte är dyrt, utan är ett material som alla förskolor borde använda sig utav. Detta blev jag positivt överraskad av då ull för mig känns som en "lyx vara". Ull är ett naturligt material som kan vara ett genomgående tema i barngruppen. Varför inte besöka en fårfarm och se vart ifrån ullen kommer?
Vävning:
När det kommer till vävning finns det inga begränsningar. Det går lika bra att väva in påsar eller andra återbrukade material som dyra trådar och garner.
Det går även bra att göra stommen till en väv i skogen eller på gården som barnen själva när det känner för, får väva in skogens material i väven.
Återbruk, gammalt blir nytt.
Klipp ut olika figurer och snurra garn eller trådar kring figuren istället för att färglägga den. Detta är ett sätt att på ett roligt sätt komma i kontakt med textila material.
Vi fick även tips om att man kan göra egna halmdockor/fågelskrämmor eller gära en alldeles egen käpphäst. Det är endast fantasin som sätter gränser.
Vävning:
Det var viktigt för mig att under denna workshop våga utmana mig själv till att tänka utanför ramarna och våga göra sådant som jag aldrig tidigare gjort.
Jag valde att väva, det har jag gjort tidigare när jag var barn, via vävmallar som fanns på skolan. Idag använde jag mig utav återbrukat material och tog med tyget som jag tryckte vid en tidigare workshop och drog isär tyget till remsor som jag vävde med.
Det är en väldigt enkel metod med en väldigt monotom teknik, vilket jag tror är enkelt för barnen att använda sig av. Då tekniken innebär att föra ett garn eller någonting annat upp och ned mellan trådarna.
Att använda sig utav textilram material gör att tiden går fort. Det är väldigt lätt att känna lugn undertiden som arbetet håller på. Jag kände att en hel dag med textil inte räckte till och då har vi ändå suttit i 6 timmar i sträck.
Jag valde att frångå de olika modeller och figurer det fanns att efterlikna och testade att spika i spikar i en träbit. Jag valde att skriva med spikarna genom att sedan vira trådar runt omkring. Detta var dock pilligt eftersom garnet var så pass tunt och spikarna så pass små. Men jag tänker ändå att detta är en roligt teknik att använda sig utan för att barn ska lära sig skriva sitt namn på ett roligt sätt, samt använda sig utav textila material. Barnen kan då få göra egna namnskyltar om en pedagog spikar i spikarna.
Garnarbete:
De armband som jag har tillverkat idag är också ett monotomt arbete men med mycket träning för finmotorik.
Garnarbete:
Under workshoppen upptäckte jag att det är bra att använda mjuk poliester tråd hellre än exempelvis läder när man ska tillverka armband. Då blir trådarna mer elastiska och flexibela vilket underlättar arbetet. Läder kan överlag vara svårt att använda tillsammans med barn, då det är ganska hårt och kräver en hel del styrka att böja.
Referenser:
-
Björklund, Camilla (2012). Bland bollar och klossar matematik för de yngsta i förskolan. Johanneshov: TPB
-
Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]
-
Catrine Berg. Textil 1. Högskolan i Borås - Campus Varberg, 2015-09-14.
-
Catrine Berg. Textil 2. Högskoan i Borås - Campus Varberg, 2015-10-13.
-
Catrine Berg. Textil 3. Högskolan i Borås - Campus Varberg, 2015-11-23.
