top of page

Drama

Vad? Hur? och Varför?

Vad?

Vad är drama och vad innebär drama för verksamheten?

Enligt Gunilla Fihn (1) kallas drama i skolvärlden för dramapedagogik. Dramapedagogikens huvudsakliga fokusering är att starta processer och ge uttryck för tankar och känslor.

Ordet drama betyder att åskådliggöra genom handling och är en estetisk uttrycksform som stimulerar kognitiva processer och stärker barns identitet i möte med andra människor (Einarsson 2013, s. 127).

 

Lärande inom drama kan enligt Lars Lindströms modell sammanfattas till fyra estetiska lärandeformer; lärande i-, lärande om-, lärande med- och lärande genom ett medie (Einarsson 2013, s. 130).

Kunskap och meningsfullt lärande är två grundläggande pelare för en lärares undervisning. Enligt Feiwel Kupferberg (2013, s. 8) ligger utmaningen hos lärare att kombinera dessa två så att de tillsammans bildar ett medierat lärande.

 

De dramatillfällen som jag fått ta del av under denna kursen har gett mig möjligheten till att få utforska mitt pedagogiska ledarskap, utforksa min yrkesroll samt att våga stå för vad jag tycker. Drama är en uttrycksform som inte bara barn kan dra lärdom av, utan även vi vuxna. 

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra”(LGR11 2011, s. 9)

 

För att koppla detta till både Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev. 2010, s.7) och Läroplan för grundskolan förskoleklass och fritidshem (Lgr11 2011, s. 9) är drama ett utvecklande och användbart hjälpmedel att använda sig utav för att uppnå de mål och riktlinjer som läroplanerna beskriver om barns positiva självbild och tilltro till sin egen förmåga.  

 

”Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska” (Lpfö98 rev. 2010, s. 7).

 

Forumteater och forumspel är någonting vi under en workshop med Gunilla Fihn (4) har diskuterat och fått prova på. Forumteater är en konstnärlig teaterform som inte direkt är någonting som appliceras på en barngrupp. Däremot är forumspel någonting som en pedagog i förskolan eller förskoleklass kan dra inspiration ifrån då forumspel är en pedagogisk form av forumteater. En betydelsefull individ inom forumsteater är Agusto Boal som genom forumsteater och osynlig teater gav ett uppsving för de förtryckta i samhället. 

 

Forumsteater och forumspel innebär att uttrycka, för att utforska, förstå och förändra verkligheten. Forumsteater utgår alltid i från verkligheten och har alltid en konflikt som utgångspunkt i handlingen. Målet med teatern är att ändra åskådarna från passiva åskådare till aktiva medskapare. Publiken ska alltså stoppa teatern och aktivt delta i den för att kunna förändra och påverka den händelse som sker. 

 

Inom alla ämnen finns det olika typer av kunskapssyner. Under Gunnila Fihns (3) workshop diskuterades dessa och det framkom att ingen varken är rätt eller fel, utan kan beroende på situation vara mer eller mindre effektiv. De olika typer av lärandesyner kan sammanfattas som följande:

1. Att fylla på en påse

(Äldre människor ger sin kunskap till barnen och förlorar sin egen)

2. Att bygga ett torn

(Bygga kunskaper på kunskaper)

3. Att binda ett nät

(Koppla ihop kunskaper med andra kunskaper)

4. Att väva en väv

(Använda samma kunskap och bygga vidare på den)

5. Att knyppla en spets

(Att koppla ihop kunskaper med andra kunskaper så att de bildar mönster och meningsfullhet)

 

Den tredje och femte punkten kan symbolisera det sociokulturella perspektivet genom att koppla kunskaper mellan ämnen så att de tillsammans skapar meningsfullhe för den lärande (alltså ett medierat lärande).

Hur?

Svara på frågan:

Hur kan man använda sig av drama för att tillägna sig kunskap?

Under en dramaworkshop med Gunilla Fihn (5) belystes pedagogens självkritiska förhållningssätt som en viktig utvecklingsfaktor för lärandet. Genom att medvetenhetsgöra sina styrkor och brister, får pedagogen automatiskt ett grundande material som utgångspunkt för utvecklingsmöjligheter.

Pedagogiskt mångfald är ett begrepp som har problematiserats under våra workshops. Pedagogiskt mångfald innebär att alla människor är olika och har olika förutsättningar för att tillägna sig kunskaper. Därför finns det också en uppsjö av metoder för hur lärande kan förmedlas. I ett arbetslag är alla pedagoger olika och är bra eller mindre bra på olika saker. Genom att tillvara ta de styrkor som varje person redan har, kan också ett mer varierande lärande tillämpas i barngruppen, vilket resulterar i att fler barn får möjlighet att förstå lärandet. Ett medierat lärande ökar förutsättningarna för ett varierat och meningsfullt lärande (Einarsson 2013, s. 128).

 

Under Gunilla Fihns (2) workshop har vi fått ta del av olika dramatik övningar som exempelvis, startstopp med stillbilder, dirigenten (en rörelseövning), pomperipossa (kims lek) och många andra som kan vara ett grundmaterial att arbeta vidare med. Aktiviteter kan alltid anpassas efter speciella situationer eller efter barnen i verksamheten, vilket underlättar för pedagogerna då de inte behöver lära sig så många utan utveckla de aktiviteter de redan kan.

Drama är ett sätt att få barn att använda sin kropp som verktyg för att förmedla och bearbeta tankar. Det gör att dramapedagogik stämmer överrens med följande läroplans mål;

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande” (Lpfö98 rev. 2010, s. 7).

 

”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice­rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har­monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig” (Lgr11 2011, s. 10).

Dramaaktiviteter kan i sig verka enkla och platta, men beroende på hur en pedagog väljer att förmedla aktiviteterna kan dem anpassas efter någonting som känns meningsfullt för den barngrupp som finns i verksamheten. Enligt Vygotskij sociokulturella teori lär barn i samspel med andra människor (Körling 2011, s. 56).

Att få uppleva drama aktiviteter så som barn får göra, fick mig att inse syftet till varför drama undervisas i skolvärlden. Drama kan för många underlätta att erövra ny kunskap genom att bearbeta lärandet i interaktion med andra människor för att därigenom få en djupare förståelse.  

 

Under en Workshop med Gunilla Fihn (3) fick mina kunskaper kring dramapedagogik sättas på spel. Genom ett grupparbete fick vi planera, genomföra och utvärdera ett dramapedagogiskt händelseförlopp som innefattar följande punkter:

  • Inledning

  • Uppmjukning

  • Uppvärmning

  • Koncentration

  • Improvisation

  • Reflektion

  • Gestaltning

  • Reflektion

  • Avslutning

 

Min grupp valde att arbeta med känslan arg då vi enligt uppgiften skulle finna inspiration utifrån en barnbok vi blev tilldelade. Vi fick boken Från vildingarnas land. Vi valde att använda oss av några dramapedagogiska övningar som vi fått prova på under tidigare workshops och sätta in dem i ett meningsfullt sammanhang. 

Vi inledde arbetet genom att låta en handdocka samla in barnen och berätta att de ska följa med oss till skogen. Vi gick på led genom att en pedagog började fantisera upp en skog och lät barnen kliva över och under stockar tills vi var framme i skogsgläntan. I skogsglänatan påpekade en pedagog att det såg lite mörkt ut på himmeln och att det började regna. Pedagogerna delade upp barnen för att söka skydd, en grupp under en gran, en grupp under ett paraply och en grupp i en grotta. När uppdelningen var färdig började vi pedagoger påpeka hur arg man kan bli för småsaker och skulle därefter illustrera arga djur i skogen. Vi skulle sedan upptäcka en grupp arga djur som bråkar och barnen skulle få fantisera och komma på vad det var som orsakade att djuren var arga på varandra. 

 

Fantasi är en kreativ process som vilken annan. Det är viktigt att stimulera fantasin i både skola och förskola, för den ger upphov till kreativitet. 

Någonting vår grupp fick feedback på, var att ge tydliga och korta instruktioner som barnen förstår, samt vänta in alla i ledet påväg in i skogen.

 

Under workshopen med Forumteater och forumspel fick vi förmånen att utforska och granska vår egen yrkesroll. Genom att använda sig av metoden forumspel fick vi själva agera pedagoger i vanliga vardagssituationer som kan uppstå i verksamheten. Forumsteatern och forumsspelens syfte är att människor får träna på att agera i framtida händelser. Genom att utforska sammanhang och hur man själv reagerar i stunden, kan man själv få en inblick i hur man reagerade i den givna situationen och därigenom dra lärdom. 

 

Varför?

 

 Svara på frågan:

Varför har vi drama i verksamheten?

Under vår workshop med Gunilla Fihn (3)  om dock- och figur teater fick vi arbeta vidare med dockor och figurer som ett komplement till lärande. Gunilla Fihn (1) berättade att många gånger kan en docka eller figur användas för att förstärka någonting i en aktivitet och blir på så sätt en del av en estetisk lärprocess.

Dockan kan antingen vara huvudpersonen som aktiviteten kretsar kring eller så kan dockan bara vara en slags ingångsport för lärandet.

Jag har en del erfarenheter kring att använda mig utav dockor som komplement till mina aktiviteter förut. För mig var det varit en trygghet att kunna ha med mig en docka som kan ta lite fokus över det som ska läras och därför också ta bort en hel del press på mig själv som pedagog. Aktivitetens fokus blev därför på lärandet och inte på mig själv för att jag ska göra ”rätt enligt min planering”.


 

 

Denna workshop inspirerade mig till att göra egna handdockor tillsammans med barnen. Viktigt är så att tänka på färg, form och rörelse. Vad är det den här handdockan ska uttrycka? Vad vill vi kommunicera med vår docka?

Att anväda sig av dockor och figurer i drama är bara ett av många pedagogiska verktyg som går att använda i verksamheten tillsamans med barnen. 

När jag tänker på ordet drama, då tänker jag att drama är en möjlighet att få uttrycka sig med hjälp av sin kropp. 

Men varför har vi drama i verksamheten?

Jag kan alltid stötta mig på att alla barn är olika och lär sig på olika sätt och därför behöver barn också få verktyg till att få lära sig på ett varierat vis så att fler barn förstår innebörden av ett lärande. 

Det står också i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem att barn ska få tillägna sig många olika uttrycksformer för att kunna förmedla olika känslor och stämningar (LGR11 2011, s. 10). 

Under workshopen fick vi även planera ett drama förlopp med aktiviteter utifrån ett tema som vi i grupper har bestämt att arbeta med. I min grupp arbetar vi med känslan arg och har påbörjat ett dramaförlopp om hur vi ska arbeta med känslan utifrån dramaaktiviteter.

Jag kan verkligen se hur erfarenheter kan spela en viktig roll i ett sådant här planerande. Jag tänker då på hur tidigare aktiviteter har fungerat och hur olika strategier för flexibilitet kan komma till användning. Ett dramapedagogiskt förlopp handlar mycket om att vara här och nu och ta vara på barns tankar och idéer i det gemensamma skapandet. Barn har förmågan att tänka stort och brett och det är viktigt att deras tankar blir respekterade och även tillvaratagna i dramat. Detta gör dock att dramat kan mynna ut på olika vis beroende på vilka tankar som barnen delar med sig utav. Här är spontanitet och flexibilitet viktiga ord att förhålla sig till som pedagog. Det är viktigt att våga gå ifrån sin egen planering och ta vara på barns idéer och ändå kunna finna en väg till de utsatta aktiviteter som jag har planerat för.

 

Under workshopen med forumsteater och forumsspel fick jag en inblick i hur jag i min framtida yrkesroll hade kommit att reagera i olika situationer. Att undersöka sin yrkesroll tror jag är en viktig förmån som alla människor borde ta lärdom av. Under vanliga teater föreställningar sitter ofta åskådarna som passiva varelser utan att integrera eller påverka situationen. I forumspel är åskådarna precis lika viktiga som skådespelarna själva. Alla är aktiva medskapare och det är precis så vi vill att barn ska vara, aktiva i sin egen lärprocess. 

Barn ska ha rätten att kunna påverka och delta i din egen lärprocess så som vi pedagoger får vara varje dag med barnen. 

Det är viktigt att kunna bli medveten om sig själva och sina tankar och värderingar, för det är faktiskt en typ av identitetsskapande som utvecklas i samspel med forumspelen. 

 

Referenser:

  • Einarsson, Anneli (2013). Dramapedagogik som form för medierat lärande. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-51

  • (1) Gunilla Fihn. Drama 1. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-09-10.

  • (2)Gunilla Fihn. Drama 2. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-11-30. 

  • (3)Gunilla Fihn. Drama 3 - Ledarskap och berättande. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-10-29.

  • (4)Gunilla Fihn. Drama 4 - Forumspel. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-12-01.

  • (5)Gunilla Fihn. Medierat lärande, estetik och pedagogiskt mångfald. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-09-04

  • Kupferberg, Fiewel (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-51

  • Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Ditt meddelande har skickats

bottom of page