Musik

Vad? Hur? och Varför?

Vad?

Vad är musik?

Under kursen har vi haft musik tillsammans med musikpedagogen Karin Lindahl (1). Tillfällerna har varit väldigt givande och jag har fått mycket inspiration och kunskaper kring hur musik kan användas tillsammans med barn.

Att lära inom musik innebär inte bara att kunna spela på ett instrument eller att kunna sjunga låtar.

Musik är så mycket mer och kan användas på många olika sätt i verksamheten.

Enligt Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev. 2010, s. 10) så ska förskolan utveckla barns skapande förmåga och barns förmåga att kunna uttrycka sig ur flera uttrycksformer så som exempelvis musik. Även i Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet (Lgr11 2011, ss. 100-101) påvisas en rad punkter kring elevernas måluppfyllelse inom ämnet.

Under första workshopen med Katrin Lindahl (1) fick vi en fördjupning inom musikens grunder, så som puls, takt och rytm och hur man praktiskt kan arbeta med dem i förskolan och i förskoleklass. Vi fick även testa en del instrument som pedagoger kan använda som hjälpmedel för att öva på just puls, takt och rytm.

Musik kan delas in i olika lärandedimensioner som enligt Söderman & Riddersporre (2012, ss. 71-73) kallas för strukturell-, akustisk-, emotionell-, existentiell-, kroppslig- och spänningsmässig musikalisk vetenskap.

Jag och min kompis fick i uppdrag att fördjupa oss i emotionell musikalisk kunskap. Denna dimension innebär att få uppleva de känslor som förmedlas i musik (Söderman & Riddersporre 2012, s. 72). Vilka tankar och känslor väcks i kontakt med en viss musikstil?

Vi valde en aktivitet som innebar att försöka få fram barns reflekterande tankegångar genom att kombinera två medier, nämligen musik och bild.

Feiwel Kupferberg (2013, s. 23) förklarar att kreativa processer, så som skapande och gestaltning är en form av medierat lärande. Han menar att den kreativa process som sker i ett skapande kan vara en förebild för nya verk, ett experimenterande av idéer och även vara en utmaning för att få uttrycka sin tanke, vilket både ger meningsfullhet och kunskap. Det innebär alltså att när barns tankegångar kring musik överförs till ett nytt medie, bild i detta fall, så kan det ge upphov till meningsfullhet och kunskap.

Hur?

Hur kan musik användas i verksamheten?

Om pedagogen vill öva barns förmågor att känna igen puls, takt och rytm kan tonlådor vara ett enkelt verktyg att använda med barnen. De är enkla att använda och det är medtagbara, vilket gör att de kan användas både ute och inne. Trummor är också ett instrument som ger en bra känsla för puls, takt och rytm.

Bilden till höger är ett exempel på hur pedagoger på ett roligt och lustfullt sätt kan använda sig utav musik i verksamheten. Pedagogen använder då ett garnnystan till att bilda ett nät mellan barnen i en samling och där igenom på ett nytt och kreativt sätt sjunga låten "imse vimse spindel".
När barn och pedagogen sedan lägger ner nätet på marken kan diskussioner kring nätets olika former och figurer uppstå som direkt kan kopplas till matematik. Geometriska former finns överallt i barns omgivning och genom att belysa dem, ges barn möjligheten att utveckla sin jämförarförmåga som utmanar barn till att finna likheter och olikheter mellan olika former (Björklund, 2012, s. 105).

Bilden därför ett tydligt exempel på medierat lärande, där både musik och matematik, två medier sammankopplade, kan bilda ett meningsfullt lärande för barnen i förskolan och i förskoleklassen (Kupferberg 2013, ss. 21-22).

Ett annat exempel på hur musik lättare och på ett mer kreativt sätt kan användas i förskolan eller i förskoleklass är genom ett enkelt blått lakan.

Bara genom att ha med ett lakan och små leksaksfigurer kan sångstunden genast bli roligare och mer kreativ. Då kan lakanet vara ett hav som olika leksaker anländer till och genom deras anländande sjunger man en sång som passar till leksaken. Kanske kan pedagogen och barnen använda lakanet till att bygga en koja och sjunga "mullemeck sången" eller kanske leka leken pomperipossa?

Endast fantasin sätter gränser för lärandet.

Under andra musiktillfället med Karin Lindahl (2) fick klassen fördjupa sig i de olika musikaliska dimensionerna. Jag och min kompis aktivitet innebar att barn fick lyssna på ett klassiskt musikstycke två gånger, där de den ena gången fick tänka på ett ord som passade till musiken och där de den andra gången fick måla hur musiken upplevdes.

Att lyssna är den främsta och grundläggande musikaliska färdigheten för att kunna utvecklas vidare inom musik, därför är det jätteviktigt att barn redan tidigt i förskolan får utveckla denna förmåga (Söderman & Riddersporre 2012, s. 125).

Enligt Söderman & Riddersporre (2012, s. 79) måste barn få möjlighet att utforska flera sinnen och dimensioner av musikalisk kunskap för att utveckla fler erfarenheter inom musik. Därför ska pedagoger tillsammans med barnen väcka frågor och låta sin fantasi flöda för att främja ett mer reflekterande lärande. Av den anledningen valde vi att efter aktiviteten ha en öppen och reflekterande stund kring musiken för att fundera kring olika frågor som uppkom.

I Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 2011, s.100) beskrivs elevers rätt att få möjlighet till att utveckla förmågan att reflektera över och uppleva musik, samt ta del av varandras musikaliska erfarenheter. Det är alltså viktigt att reflektera tillsammans kring musik och uppleva den utifrån många olika aspekter.

Varför?

Varför har vi musik i förskolan?

Musik är ett fantastiskt ämne som kan förmedla olika sorters kunskaper och känslor. Något som har varit väldigt positivt under våra workshoppar har varit att vi arbetat mycket i grupper. Det gör att jag själv får reflektera över både mina egna och andras tankegångar vilket ger mig en bredare förståelse som bidrar till min utveckling inom ämnet.

Under workshopparna talades det om att musikämnet kan innebära en hel del prestationsångest. Det är inte alltid ett barn vill delta i aktiviteter där självkänslan kan skadas, exempelvis om man är blyg. Vi fick därför lite inspiration till hur man kan använda olika verktyg som kan minska nervositet i skapandet med musik. Ett verktyg kan i detta fall benämnas som en förlängdarm. En förlängdarm innebär kortfattat att ett verktyg ställs i fokus istället för individen själv. Under en workshop fick vi använda sjalar och vippor att uttrycka oss med till ett musikstycke, vilket gjorde att verktyget fick fokus istället för ens egna kropp. Detta är någonting jag kommer ta med mig i min framtida yrkesroll då jag tror detta kan bidra till ett mer undersökande och mer utforskande lärande.

Jag tror det är viktigt med samspel och kommunikation. Enligt Körling (2012, s. 144) är kommunikation ett lärande. Hon menar på att språket är ett verktyg för att förmedla kunskap vilket betyder att barn behöver få prata, diskutera, fråga osv. för att skapa förståelse. Genom att tillsammans reflektera över ett fenomen kan fler aspekter och vägar till ny kunskap öppnas och förstås. Under det musikpass där olika dimensioner av musikalisk kunskap diskuterades, fick jag större inblick i hur musik kan användas på en förskola istället för att bara ha sångstund tillsammans med barnen.

Genom att ta del av andras idéer och genomföranden sporrade det mig till att försöka utöva fler och kanske lite mer annorlunda musikstunder än en vanlig sångsamling i min framtida förskola. Sång är någonting som ofta används i förskola eller förskoleklass. Som pedagog är det viktigt att sjunga lite ljusare än vad man själv är van vid. Detta är pågrund av att barns tonregister ligger mycket ljusare än vuxnas och sjunger vuxna i deras vanliga stämma så kommer barnen inte att hänga med.

Referenser:

Kupferberg, Fiewel (2013). Medierat lärande och pedagogisk teori. I Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 15-51
Björklund, Camilla (2012). Bland bollar och klossar matematik för de yngsta i förskolan. Johanneshov: TPB
(1)Karin Lindahl. Musik 1. Högskolan i Borås - Campus Varberg, 2015-09-07.
(2)Karin Lindahl. Musik 2. Högskolan i Borås - Campus Varberg, 2015-09-29.
Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011) Stockholm: SkolverketTillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Petras Yrkesloggbok