Under en föreläsning med Tobias Ruhtenberg (1) berättade han att digitala

verktyg ska ses som ett tillskott i den pedagogiska verksamheten. Han förklarar

vidare att det är viktigt att pedagoger håller sig uppdaterade om vad som finns

tillgängligt i barns liv.

Surfplattan, är ett verktyg som idag används av många barn i både förskola

och skola. Tobias Ruhtenberg visade en film som ni kan se 

Den handlar om de kritiska ögon som en pedagog måste ha i samarbete med

digitala verktyg. 

 

Eftersom varken jag eller förskolebarnen tidigare hade använt surfplattan i

lektionssammanhang, valde jag att på ett enkelt sätt omsätta mina teoretiska

kunskaper till praktik. 

Tanken var från början att skapa en stopmotionfilm, en film bestående av

snabba kortsekvenser, där barnen skulle vara med och ta korten till filmen.

Dock var surfplattan ett så pass nytt föremål i verksamheten som barnen

inte fått möjlighet att bekanta sig med, vilket gjorde mig tveksam. Samtidigt höll mina tre veckors tid på VFU gå mot sitt slut, vilket resulterade i att jag valde att sänka nivån till att spela in en vanlig film där jag läser barnens egenskapade saga, och där barnen får gestalta den med sina lerfigurer. 

 

Aktiviteterna bygger hela tiden vidare på varandra vilket i sin tur leder till att barnen få känna sig delaktiga i processen. Barnen har både fått dela med sig av sina egna tankegångar och samtidigt lyssnat på andras. Detta innebär, eftersom varje aktivitet bygger vidare på varandra att barn har fått bygga vidare på både sina egna och andras redan tillägnade kunskaper. Att tillsammans finna kunskap är enligt Körling (2012, s. 16-17) både viktigt för barn och för pedagogen som undervisar. Barn som tillsammans utmanar varandra och hjälper varandra att lösa problem kommer också längre i sin tankeverksamhet. För pedagogen är det viktigt att låta barnens tankar få yttras. Det är genom dessa tankar som undervisningen kan utvecklas och anpassas efter barnens kunskapsnivåer. 

 

I upptäckandet med mitt didaktiska material har jag fått erfarenheter om vilken betydelse miljön runtomkring har. Under första aktiviteten med lera insåg jag hur mycket miljön påverkar en aktivitet. Miljön kommunicerar en mängd olika saker som både kan främja lärande men också hämma det. En matta var i detta fall ett störmoment för min aktivitet. Mattans kanter utgjorde en gräns som barnen inte ville hamna utanför under samlingen. Det gjorde i sin tur att många av barnen blev utknuffade från samlingscirkeln vilket skapade oroligheter. Leijon (2013, s. 70) beskriver rummet som en resurs för lärande. Det är rummets deltagare som utnyttjar och uppmärksammar rummets kvalitéer och kan därför också påverka hur rummet kan användas. Mattan togs därför bort för mina kommande aktiviteter och gränsen som barnen uppmärksammat försvann.

 

Varför är mitt didaktiska material didaktiskt? 

Jag har under arbetet med mitt didaktiska material kommit fram till att allt material kan vara didaktiskt bara ett syfte kring materialet kan förmedlas. Oavsett om det är kottar eller toarullar, så kan materialet vara didaktiskt om materialet har ett syfte. 

Mitt material går att använda till många olika områden, inte bara till att presentera andra material på olika sätt. Armbanden följer en funktion och har syftet att samla in och avsluta barnens aktivitet på ett lustfyllt sätt. Det är endast fantasin som sätter gränser till vad mitt didaktiska material kan användas som.