Process och Idégenerering till mitt Didaktiaka material.

I en föreläsning som hölls av Drivhuset diskuterades olika ingångsvägar till att skapa ett 

didaktiskt material som vi ska skapa inför vår VFU period (verksamhetsförlagda utbildning). Drivhuset

är ett företag som hjälper entreprenörer och egenföretagare att förverkliga sina idéer. Mer

information om drivhuset kan ni hitta: 

 

 

Föreläsningen fokuserade främst på att reflektera kring sig själv och hitta inspiration och möjligheter

utifrån de förutsättningar som man själv har. 

När jag själv tänker mig ett didaktiskt material, då tänker jag att materialet ska kunna svara på de 

didaktiska frågorna. Detta innebär kort och gott att ett didaktiskt material i princip kan vara vad som

helst.

Vår kurs heter "Didaktik, estetiska lärprocesser och barns meningsskapande i språk, kommunikation

och matematik". Det finns en del viktiga nyckelord i vår kurs och två av dem tog Anna Gunnarsson (3) 

upp under sin föreläsning, nämligen kreativitet och nyfikenhet. Anna började sin föreläsning med

följande mening:

 

"Barn behöver grunderna i kreativitet och nyfikenhet för att barn ska vilja fortsätta lära och det är vårt uppdrag att tillägna barn den kunskapen". 

 

Det är alltså vi pedagoger som måste ge barn möjligheten till att få upptäcka nyfikenhet och kreativitet i lärande. Men hur ger vi barnen den kunskapen? 

Jag tänker att engagerade pedagoger, ett tillåtande förhållningssätt samt tillåtande miljö har stort inflytande på hur barn upptäcker nyfikenhet och kreativitet. Det finns givetvis fler faktorer som sporrar barn till att upptäcka kreativitet och nyfikenhet men det var dessa ord som fastnade i mitt huvud. Om det inte finns ett engagemang från pedagogerna eller ett tillåtande förhållningssätt och miljö, tvekar jag på att barn känner friheten till att våga utforska fenomen.

Det är just i denna frihet som lusten till lärande uppkommer. Barnen blir nyfikna på att upptäcka och vågar därför kreativt utforska fenomenet.

Anna Gunnarsson fick oss att förstå att det finns en del brister i förskolan som hämmar barns nyfikenhet och kreativitet, trots att det står i läroplanen och är vårt uppdrag (Lgr11 2011, s.9). 

Om vi pedagoger vågar att vara nyfikna och kreativa med vår inställning till att lösa problem så kommer barns inflytande och fler möjligheter till lärande att tillämpas. Detta fick mig att börja fundera på mitt didaktiska material. Nyfikenhet och kreativitet ska vara två viktiga stolpar när jag skapar mitt material.

Under en föreläsning med Mariann Bourghardt (4) diskuterades barns rätt att få vara delaktig i sin egen utvecklingsprocess. Bourghardt berättade att enligt Vygotskij är alla olika och lär sig också på olika sätt och därför är det oerhört viktigt att kunna skapa rätt förutsättningar för att det enskilda barnet ska få utvecklas utifrån sina behov. Undervisningen ska alltså anpassas på individnivå. För att lyckas med detta ska pedagogerna i förskoleklass använda sig utav del 1 och 2 i Läroplanen för Grundskola, förskoleklass och fritidshem och därifrån utgå ifrån det kända, väcka intressen, undervisa varierat och låta barnen få prova. 

 

Marie Lundgren (1) berättade under sin föreläsning att pedagogers barnsyn och kunskapssyn har stor inverkan på hur ens didaktiska materialet utformas. Marie Lundgren menar på att olika pedagogiska tänk påverkar materialets didaktiska aspekter.

Det som jag riktar fokus till i de didaktiska frågorna kanske inte en annan pedagog hade gjort,

eftersom vi tänker olika.  (...Och tur är väl det!)

 

Så återigen blir jag påmind över min egen yrkesroll som pedagog. 

Vem är jag? 

Vad har jag för barnsyn?

Vad har jag för kunskapssyn?

Hur vill jag att mitt material ska utformas?

 

Enkla frågor förväntas enkla svar, men tyvärr är det inte så enkelt för mig att svara på dessa. Ni förstår jag kan bara ha en uppfattning om vem jag vill vara och vad jag vill ha för barnsyn och kunskapssyn. Jag kan inte sätta fingret på hur jag är som pedagog eftersom jag aldrig jobbat som det tidigare. Jag tror att min yrkesroll är någonting som kommer växer fram under tiden jag är yrkesverksam.

Däremot har jag en vag uppfattning om hur jag är som person och kanske är det en bit påväg i rätt riktning. 

 

Men hur gör jag detta då? Hur anpassar jag mitt material utifrån den personen jag vill vara och samtidigt anpassa materialet efter vem jag är?

Drivhusets representant Sofia Lidenhed (2) förklarade att en individ alltid ska utgå från de kompetenser man redan besitter och bygga utifrån dem. 

 

 

Vi gjorde varsin möjlighetskarta och jag kom fram till följande punkter utifrån mina förutsättningar: